Lämnad

Känns som om jag förlorat någonting. Fast jag vet inte riktigt vad. Istället för den oerhörda lättnad som borde finnas, finns istället en saknad. Har kanske inte vant  mig vid känslan än. Känslan av att ha kommit över det steg jag så länge fasat för. En av de större faktorerna. Att det kan gå så långt att man lär sig leva med smärtan och när den tar en paus, saknar man den likt en kärlek. 

Äsch, det finns andra saker att oroa sig för, så jag är inte speciellt orolig att bli lämnad för ett längre tag. Det finns alltid någon som kommer in och trycker ner och ska göra tillvaron lite surare.

Och jag som inte ens röker...