Vet inte hur många gånger jag önskar tiden ska gå tillbaka. Göra om, göra rätt. Men att slås av en panikattack och yra runt i ett dis av snärtande kyla. Det är inte riktigt någonting man planerar. Lika lite som man planerar sina känslor. Man måste chansa för att komma någonstans.
You had me at my best, now i'm at the worse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar