Tänker tillbaka en stund. Det är ganska skönt när allting handlar om att se framåt. Dåtiden känns trygg. Tänker på tiden jag vaknade upp med skavsår i öronen från ett par underbart skarpa hörlurar, och på kvällen igen längtade efter dem.
Jag orkar inte mer. Alla dessa sår. Till ytan har läkts, men mina öron lyssnar till dig än en gång. Längtar efter skavsåren. Skavsår av Michael Silvermans pianospelande.
Med kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar