Två hästar och lite kaos

Fy vad jag inte har haft det bra den senaste veckan. Haft någon sorts migrän i hela kroppen. Stressad? Nejdå.
Nya saker som hänt är att Vampe kom hem så jag skulle börja rida honom igen. Dock behöver han lägga på sig ordentligt då han gått ner massor under sin vistelse på sjukhuset. Men som vanligt kom det någonting i vägen för oss så han ska antagligen opereras lite till. Sak två inom hästvärlden är att Feelix var this close att säljas men plötsligt har han blåsljud på hjärtat så han kommer hem igen. Men att få tillbaka en häst i full tävlingskondition är väl helt okej.

Helgen innebar Globen och där gick det gick det fint för Jens Fredricson. Grattis!

Snart är jag framme i lund och ska skriva prov i engelska. Så kul..

Keep on going!

Vampe says hi

Helgen har helt gått åt hästar och sånt kul. Har varit hos vampe i löberöd, där han står hos hästbeterinären pga inkarna. Han är pigg och glad och hälsar glatt!

Brunslick, grönslick, rödslick, rövslick..

Just nu ligger jag i min säng, under min supermysiga filt och bara gottar mig med min cappuccino. Har precis läst genom alla alger vi ska kunna till provet i biologi imorgon. De vakna timmarna idag har gått åt att plugga inför provet och det har gått förvånansvärt bra. Känner att jag kan allting, och att ingenting var nytt. Är nog den enda i klassen som tycker om biologi.

Men vad säger jag? Tycker jag om någonting i skolan.. herregud. Fjäsk..

Nej, nu ska jag köra genom algerna igen, läsa genom alla mina anteckningar och sånt och sedan ska jag titta på en liten film.

Enjoy life, while you can.

Går sönder

Jag önskar att denna dagen aldrig fanns. Att jag kunde börja om den. Helvete. Går sönder. Igen.

And this time, I can't crash into you.

Hej, egentligen tänkte jag berätta hur dum jag är men det resulterade i en segdragen dödsdans. Väldigt korrekt och ... korrekt.

Men vad gör man i väntan på att en buss ska ta mig härifrån? Bussen in till Lund, om ca en timme. Till Martin. Chilla, inget jobbigt - bara ta det lugnt.

Är så fruktansvärt trött.
Hejdå!

Uppsättning

Tömmer mig på takar

det är över för gott

men att inget är för evigt är väl underförstått

Och jag gråter inga floder

källan är tömd och

glädje som fanns är sedan länge glömd

Jag ljög och låtsades som ingenting

visst skiter jag i dig men inte i mig.

Nu tvättar jag mitt lik för att slippa åka dit

denna dan' har redan varit dag

Jag gjorde det jag gjorde

men berätta bara det jag borde gjort och 

gjorde ogjort i min egen värld.

En tablett, två tabletter, tre tabletter, två lugnande har jag druckit upp, en kaffe och helvete - jag glömde gå ut med hunden.

Snart svimmar jag. Kommer glömma bort dem, falla och sluta.

Älskling sover

Habibi sover, stenhårt!

Habibi kom på mig med att smygfota, efter ett tag.

Oh god, I hate you so much!

Håll ihop

Tänk dig känslan över att du måste tänka på att dra in andetag. Tänk dig att du måste hålla dina tankar på en rak, strikt bana. Annars faller du. Du måste kämpa för var andetag, för att inte bryta ihop.

Bryter du ihop, förlorar du allt medvetande och då vet du aldrig var du kommer hamna.

Försöker hålla ihop.

Ett slut

Mot slutet inser hon att livet hon tagit på sig är på tok för stort för henne. Att kroppen inte klarar av tyngden hon bär på. Hon har känt det ett bra tag, men nu börjar det synas på ytan med. Märkena börjar bli större, snart  omöjliga att dölja. Smärtan kröker hennes rygg, hennes ögon svider mer än någonsin och denna gången lägger sig inte svullnaden. Framför ögonen är världen diffus i flera skalor grått. Bakom dem är det svart.

Hon klär sig i dina favoritkläder. I kläder hon känner sig fin i, eller kände. När hon kände någonting. Nu är det bara en inlärd vana. Vad känslor borde vara. I sängen ligger en nalle, iklädd en morgonrock. Ett desperat försök till sällskap, kärlek.. men vad är kärlek utan känslor. En enda stor känsla av saknad.

I ett sista försök till kontakt, söker hon sig till den personen hon väntade på. Den personen som hon visade sig ha fel om. I ett vimmel av ord, det ena mer oförståeligt än det andra, försöker hon göra sig förstådd. Ett sista misslyckande.

Några minuter, många tankar, några tabletter åker ner,  med hjälp av det sista som finns kvar i flaskan. De sista vakna minuterna väntar henne, i ett moln av sorg och saknad.

Någon försöker få tag på henne. Men det är för sent för tillbakatagande. Världen var inte till för de döda.

Som för att avsluta en inte ens påbörjad dag, slumrar hon in i en lång dvala. Och hon har inte för avsikt att återvända.



... men först skriver hon ett blogginlägg.

Från djupet

Märkena skiftar i gröna, blåa och ibland mörkbruna nyanser. Mina ben är fulla av dem, något på ryggen, insidan av min högerarm och axeln. Det är inte det enda som gör ont. Min kropp värker, musklerna drar ihop sig i smärta och så fort jag försöker sträcka ut den, skickar den blixtar genom nerverna.

Men det finns annat som gör ont. Någonting djupt inom mig. Jag sköljer ner dem med det sista jag har, och känner hur jag vaggas in i färgglada drömmar i svart-vitt. En sensuell skräckfilm, med specialeffekter från 20-talet.

Någon pratar med mig, jag lyssnar till orden. Försöker hålla kvar, men till slut förlorar jag taget och faller handlöst ner i ett vimmel av bottenlös ........

Vill inte vakna, för jag vet att jag kommer vakna till ännu en dag utan dig.

Mot Uddevalla!

Sitter hemma hos Therese, i Lödde, för tillfället. Kom hem med båten från Tyskland för några timmar sedan. Mycket shopping! Nu har vi packat klart för Uddevalla och halloween-fest (+20-årsfest). För första gånger ever är vi klara innan tidsgränsen, dvs - vi väntar på att stöten ska komma där vi börjar panika runt som galna hönor och packa alla onödiga prylar. (Tro mig, det finns en del redan nedpackade onödiga prylar med...)

Mot Göteborg för att sedan åka vidare mot Uddevalla. I Uddevalla väntar Elise med sin sööööta pojkvän Viktor som i sin tur fyller 20 idag. 

Grattis Viktor!

Kameran är laddad, datorn nedpackad och festsuget är på topp.

Pepp.

Droppen rann över. Och jag tror att jag hatar dig. Solen skiner, men den skiner inte längre så jag kan se den.

Allergisk reaktion

Festade så jävla hårt igår, asså! Är så jäääävla bakis idag. Ögonen är typ bah helt uppsvällda och bad helt ja, fatta! Det är helt gaaalet.

Eller nä.
"och må köttätande myror äta upp dina ögonlock
så att du alltid är trött och även när duär pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut"

Det är mer så. Har fått en allergisk reaktion, så mina ögon... ja, de gömmer sig under stora, röda ögonlock. Hela ansiktet är mer eller mindre uppsvullet och jag åker till Tyskland ikväll. Coolt. Idag ska jag packa allting, både till Tyskland och till Uddevalla. Bibbi ligger och blänger på mig, som att hon tycker jag sviker henne.. igen. Men vi har det så mysigt ändå.

Okej, var börjar jag? Hitta en bra väska kanske..

En måndag

I didn't need the pain.

Helvete vad det svider.